Såhkie – Umeå sameförenings ungdomspris

I samband med årligen återkommande Ubmejen Biejvieh delar Såhkie – Umeå sameförening ut ett ungdomspris i form av en gåva samt ett diplom. Priset / stipendiet har delats ut sedan 2005.

Kriterier

• Priset utdelas till samisk ungdom som ett stöd för fortsatt arbete med att stärka sin egen och/eller andra samiska ungdomars identitet. Priset utdelas till en eller flera ungdomar t o m 25 års ålder.
• Priset ska stimulera till nytt tänkande, nya idéer och ledarskap som utvecklar det samiska samhället och dess kulturliv.
• Exempel: Studier, idrott, kultur, hantverk, forskning, renskötsel, turism, arbetsliv och föreningsarbete.

Pristagare

2020. Rönn-Lisa Zakrisson från Kiruna/Jokkmokk. ”Estradpoeten Rönns poesi berör publiken på djupet och Rönn räds inte de svåra frågorna. Vi ser fram emot att få ta del av kommande texter av denna unga, begåvade poet och artist.” Rönn-Lisa är poet, same- och queeraktivist samt spoken word artist. Den debuterade med sina dikter 2019 och tog hem titeln som Norrbottensmästare samt en andra plats i SM i Poetry Slam. Rönn-Lisas dikter handlar mycket om kolonialismen i Sápmi och norra Sverige. Den skriver och pratar om gruvan, naturen, queerhet, sex och politik.

2019. Marja Helena Mortensson Fjellheim, Svahken Sïjte i Engerdal. Marja Helena, musiker och jojkare, har med noggrannhet och engagemang tagit den sydsamiska jojken och språket ut i världen. Hennes seriösa arbete och musikaliska uttryck, sprungen ur både den sydsamiska och umesamiska jojktraditionen, är ett inspirerande exempel för andra unga samer med sitt arbete med språk och kulturella uttryck samt bidrag till utveckling i det samiska samhället.

2019. Simon Åstot, Ubmeje tilldelas ett jubileumsstipendium (Ubmejen Biejvieh 20 år) gällande ungdomsidrott . Simon, längdskidåkare från Ubmeje, har med målmedvetenhet och träning tagit steg för steg i sin idrottsliga karriär. 2016 blev han uttagen att tävla för team Sápmi i Arctic Winter Games på Grönland. I år blev Simon uttagen till det svenska juniorlandslaget för tävlingar i JVM i Lahti. Hans idoga träning och framgångar är ett inspirerande exempel för andra unga samer som håller på med idrott.

2018. Uppehåll på grund av medelsbrist.

2017. Lene Cecilia Sparrok. Smalåsen, Norge. Lene Cecilia får stipendiet för sitt utåtriktade engagemang, sitt mod, sina bidrag till utvecklandet av de samiska kulturella uttrycken och för sin förmåga att kombinera ett kulturellt engagemang med renskötseln. Hon är en medryckande och god förebild för andra unga samer med sin stolthet, sitt språk och sin oräddhet att prova nytt.

2016. Saara Hermansson, Västra Stornes, Klimpfjäll. Hon tilldelas stipendiet för sina bidrag till utvecklandet av de samiska kulturella uttrycken och för stoltheten över sin samiska identitet. Hon är en medryckande och god förebild för andra unga samer som vill återta den samiska identitet, språken och uttrycken.

2015. Vaajmoe. Vaajmoe tilldelas Ubmejen Biejvieh´s ungdomsstipendium för sitt livgivande arbete och som med musik som uttryck sätter fokus på viktiga existentiella frågor för unga samer. Vaajmoe har blivit en social mötesplats och ett forum som stärker identitetsarbete och motverkar ohälsa bland samiska ungdomar.

2014. Maxida Märak, Jokkmokk. Hon är en ung allkonstnär med teater, musik , konst, slöjd,  jojk, berättande och språk som uttryck. Maxida Märak tilldelas ungdomsstipendiet för sin konstnärliga kvalité och bredd som hon på ett modigt och uttrycksfullt sätt kombinerar med sitt djupa samhällsengagemang för den samiska kulturens framtid.

2013. Katarina Barruk. Hon får stipendiet för sin talangfullhet i musikskapande som hon på ett briljant sätt kombinerar med sitt djupa engagemang för det umesamiska språket. Genom eget komponerande av musik med jojkelement och texter på umesamiska har hon funnit ett eget musikaliskt uttryck som kommer att utvecklas än mer.

2012. Amanda Kernell, Umeå (Köpenhamn). Amanda Kernell är en ung, lovande filmregissör som redan regisserat ett antal filmer. Hon värjer inte för de svåra, existentiella frågorna i sitt filmskapande som t.ex. identitet och ungdomars utsatthet. Den lilla människan är alltid i centrum i hennes filmskapande.

2011. Sáminuorra. Sáminuorra stärker unga samers identitet och värnar om de samiska språken och de samiska rättigheterna. Sáminuorra inkluderar och engagerar samiska ungdomar och vågar samtidigt ifrågasätta och utmana gamla, vedertagna strukturer både innanför och utanför det samiska samhället.

2010. Ylva Maria Pavval, Tuorpon, Jokkmokk jah Upmeje. Ylva Pavval lyckas förena den traditionella renskötseln med ett aktivt samhällsengagemang med fokus på mänskliga rättigheter och människors lika värde. Med sin brinnande entusiasm och handlingskraft är hon en god förebild för samiska ungdomar.

2009. Nils Johan Labba, Giron och Anna Åsdell, Liksjuo /Stuehkie. Nils Johan har visat ett genuint intresse och en stark drivkraft för att föra den samiska hårdslöjdstradtionen vidare. Anna är en ung lovande teatertalang som med stor glädje och entusiasm deltar i att utveckla de sceniskt samiska uttrycksformerna. Båda är goda representanter för den unga generationens samiska slöjdare och kulturarbetare.

2008. Sara Helen Persson och Charlotta Eriksson. Båda har tålmodigt, ödmjukt och uthålligt arbetat för att bevara och utveckla sitt modersmål, umesamiska. De är goda förebilder för ungdomar som vill lära sig sitt modersmål och bidrar till att stärka sin och andra samiska ungdomars identitet.

2007. Beatrice Omma och Nils-Erik Helleberg – Dearnan noere ensemble, Sámi Téahters ungdomsensemble, med bas i Tärnaby. För starka och sinnliga sceniska gestaltningar med djup känsla för samisk kulturtradition. Ungdomarna är i samma stund både kulturbärare och kulturförnyare i sin musik, dans och jojktradition. För detta krävs stort mod att utforska, undersöka och våga göra sina egna spår och tolkningar.

2006. Inger Ann Omma har genom sitt engagemang gett den samtida renskötseln ett ansikte utåt och på ett personligt sätt visat den konflikt som unga renskötande samer lever med. Hennes exempel visar på en tro på renskötselns överlevnad och på den samiska kulturens framtid. Hon är en god förebild för andra unga samer, specifikt för de inom renskötseln.

2005. David Jonasson får priset för att han, nästan 20 år gammal, beslutsamt satsat på och lärt sig sitt modersmål. Han har utifrån det engagerat sig för det sydsamiska språket genom att arbeta som lärare i samiska och som projektledare för sydsamiska språkprojektet Mijjen Giele.